Anders/Andrews namnteckning i locket

Brad har Andrews gamla amerika-koffert

Resan har varit givande och vi har sett och upplevt himla mycket, har insett att världen är faktiskt inte så stor ändå. Vi svenskar "står högt i kurs" jämförelsevis mot många andra. Minnesota-invånarna är gästvänliga, otroligt trevliga och artiga. ALLA man möter ler och säger hej, i affärer och på hotell och restauranger. Däremot är det inget hysch hysch på deras egna åsikter och VAD de ogillar . tex vissa religioner, folkslag, hur folk agerar etc. Det kommenteras!

I vårat sällskap hyllas McCain och Obama kritiseras. Men vi pratar helst inte politik, de har frågat vad vi tycker om Bosh - men eftersom de hyllar sina presidenter som gudar ligger vi lågt...

De är duktiga på att hylla sitt land och sin flagga, de är stolta för vad de visar upp - något som vi borde ta efter. De imponeras över vårat kulturarv i Sverige, våra gamla ärvda ting från flera hundra år tillbaka, sådant som vi har på logar och vindar - det visas upp här som skatter.

Vi har verkligen blivit mottagna som royalties :)

Vi har shoppat och ätit gott, dollarn stiger men vi har hittills bara gjort fynd. Bensinen kostar bara 6 kr/litern så det är bilens förlovade land. Till frukost serveras våfflor m sirap, beagles och jucie, inget pålägg. Kaffet är ljust som te men det finns särskilda cafe-kedjor såsom Starbucks, att rekommendera!

Märken som grabbarna därhemma gillar på både kläder och skor finns här för mindre än halva priset, vanligt mode för oss vuxna är lite svårare att få tag på. De klär sig själva lite dåligt, de har liksom fastnat i slutet på 70-talet eller något liknande....

Nä nu är det dax att kliva upp, klockan är snart 6 på morgonen (har fortfarande lite svårt att anpassa mej efter den amerikanska tiden, blodsockret är kasst men jag får justera det när jag kommer hem till Svedala igen.)

Sköt om Er där hemma, usch nu börjar jag längta hem oxå - det har jag inte gjort på hela tiden!Kramiz !!